Porträtt

Eva Bernhardtson

Eva är utbildad lärare, har studerat skrivande på Berghs School of Communication och är författare till sju titlar för sfi-undervisningen. Idag är hon egenföretagare och skriver läromedel och samhällsinformation på begriplig svenska. Här berättar hon om sin väg till författarskapet och varför man inte ska ha is i magen.

Foto: Mats Widén

Du har ju skrivit flera läromedel, vad fick dig att skriva ditt första?
Jag saknade läromedel med ett vuxet perspektiv i sfi-undervisningen. Därför började jag att  skriva texter som jag tyckte passade människor med rik erfarenhet av livet. Många vuxna uppskattar ett användbart innehåll mer än att läsa om fiktiva personer.  

Du har skrivit tillsammans med Louise Tarras, hur är det att skriva i team?
Det har fungerat utmärkt sedan 1996. Vi delar synen på pedagogik och det nödvändiga i att engagera och aktivera eleverna, men i mycket annat är vi olika. Politik, religion och dansband är exempel på ämnen där vi har skilda uppfattningar. Det leder till nya infallsvinklar för oss båda vilket jag tror märks i texter, övningar och metodiska tips till lärare.

Vad fick dig att välja just sfi?
Jag arbetade som klasslärare i många år, men när de egna barnen kom i skolåldern blev det samma sagor och frågor hemma som på jobbet. Det gjorde att jag sökte mig till att undervisa vuxna. Jag minns att jag jublade första tiden över att få nästan hela världen som arbetsplats. Att få möta människor från olika kulturer var fantastiskt.     

Vad driver dig i ditt arbete?
Att bidra till att sfi-elever lär sig svenska och bekantar sig med det svenska samhället samtidigt som de stimuleras till att diskutera och göra kulturella jämförelser. SamSpråk START ingår i serien SamSpråk. Redan där får eleverna enkla frågor där svaret finns hos dem själva och inte i ett facit. Det är så viktigt med texter som leder till att elevernas erfarenheter och åsikter kommer fram.

Du driver Svenska Stenarna som jobbar med interkulturell kommunikation, textproduktion och lättläst svenska. Vad fick dig att grunda det?
Det var när jag insåg att många talar om invandrare men att få talar till eller med invandrare. Insikten gjorde att jag ville arbeta med att informera om svenska samhället. Lättläst svenska  innebär att jag förenklar språket, förklarar mindre vanliga ord i sitt sammanhang och inte använder uttryck som ”ha is i magen” eller ”få bukt med problemen”. De är onödigt svåra för den som har annat förstaspråk än svenska.

Varför är du medlem i Läromedelsförfattarna?
Det känns självklart som läromedelsförfattare att tillhöra den organisation som bevakar värdet av läromedel. Medlemskapet innebär också en oberoende part dit jag kan vända mig med frågor om förlagsavtal, royaltysatser och andra funderingar.    

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli medlemmar?
Läromedelsförfattarna driver frågor som är bra för oss medlemmar och har dessutom blivit både synligare och tydligare som organisation. Att det finns 30 miljoner i stipendiepengar att söka, och kanske ta del av, är ännu ett skäl att bli medlem.

Och sist, om du skulle göra något helt annat än det du gör idag, vad skulle du göra då?
Ord roar mig så jag vill fortsätta att skriva, men i en ny form. Jag skulle vilja intervjua tolv av de intressanta människor jag träffat i mitt arbete och skriva deras berättelse. Berättelser som förhoppningsvis skulle leda till ett mer välkomnande förhållningssätt till de invandrare som berikar Sverige.

Medlemskap